Bryt ihop och kom igen

Gårkvällen var inte nådig. Blev lite hastigt och lustigt inbjuden på hejdå-fest hos en jobbarkompis som ska resa jorden runt. Givetvis ställer man upp. Funderade lite på hur jag skulle ta mig till andra sidan stan, och fixa med hundarna och så. Jag har bara åkt buss en enda gång sen jag flyttade till Umeå så jag tänkte att jag skulle utnyttja det för en gångs skull. När jag står fixad och klar och har gömt allt hår innanför mössan så att det inte skulle snöa på det så säger tjejen som står bredvid ”jag tror inte att det går några bussar. Jag har stått här i 50 minuter och det har inte kommit någon buss från nått håll”. Tror ni inte att de har ställt in alla bussar pga snön?! När jag äntligen tänkt använda dem! Irriterande. Fick dock tag på Marcus som också skulle dit så han och Per hämtade upp mig. Sjukt snällt eftersom att de redan var på den sidan jag ville till. En liten omväg så där, men sjukt uppskattat.

På festen var det som vanligt i fördelningen killar/tjejer när det är jobbfestligheter. Jag och resten killar, med undantaget att killen vi var hos hade sin tjej hemma. Jättetrevlig! Kul att det finns någon som pratar mitt spårk Fast jag klagar ändå inte Roligt att se hur de man jobbar med är när de har lite alkohol i kroppen. Alla grejer som de gör är väl inte av godo, men det visar lite på vad de har innanför pannbenet.

Kvällen slutade inte som jag hade velat dock. Man tror ju att man ska bli bättre på att hantera alkohol ju äldre man blir, men jag tror att jag i all iver drack för fort, så på krogen premierade jag med att be till toalettguden. Det är första gången i mitt liv som jag mår dåligt på krogen. Kände mig riktigt misslyckad. Jag ska ju ändå vara lite lillmamma åt småpojkarna på jobbet.

När jag duschade idag hittade jag också x antal blåmärken på benen och så har jag lite ont i nacken.

Det är först nu jag har vaknat riktigt till liv och huvudvärken har försvunnit. Körde och lämnade några grejer till en bekant nyss också. Bilen var ingen rolig historia. Det var nämligen 2 dm snö på taket och motorhuven, plogkarmen bakom var minst en halvmeter, tappade isskrapan (som var vit, hur dum färg är inte det?!) under bilen och fick inte upp bagageluckan till hundarna, utan drog sönder handtaget istället.

Fast jag mår ganska skönt nu. Skippade festen som var ikväll och gick till ICA och köpte godis, chips, dr pepper och haägen das-glass och suttit och sett film halva dagen. Sen kan jag också meddela att ligga i soffan + filt + skidåkning på tv + Fritz vid bröstet och Focus i knävecken är den ultimata bakisaktiviteten. Man somnar riiiktigt gott!

Jag tror att Focus protesterar mot mina heldagar i skolan.

Igår när jag skulle till skolan så ställde jag upp Marias godisskål på barbordet så hundarna inte skulle äta upp det. När jag kom hem så är alla godisar (utom lakritsen) uppätna. Hur han har tagit sig upp där har jag ingen aning om. Antingen har han hoppat från soffan till bordet och inte haft så hög fart att han trillat ner på andra sidan, eller så har han gjort som Fritz brukar göra på köksbordet nämligen skjuta ut stolen och hoppa upp.

Idag när jag kom hem på lunch från skolan så hade Focus öppnat dörren till mitt rum (som jag faktiskt för ovanlighetens skull var SÄKER på att jag stängde), hoppat upp på databordet och sladdat in i dataskärmen så den stod på halvkant, tagit min midjeväska som jag har när jag tränar hundarna, ÖPPNAT dragkedjan och ätit upp alla godisar….Protest?!

Jag gick lite tidigare från eftermiddagens föreläsningar och gick ut med hundarna en timme för att aktivera. Vi lekte massor i snön. Det har det senaste dygnet snöat ca 1,5 dm, och det snöar massor fortfarande så det var jätteroligt att gå på isen och busa, i skogen och pulsa i snön och kasta snöbollar/pinnar/tennisboll åt hundarna.

Sen hade jag tänkt presentera besöket lite närmare också. Besöket är ett krogragg som jag träffade ca 1,5 månader sen. Vi har umgåtts ganska mycket efter det, men han är dessvärre astmatiker, vilket gör att det aldrig skulle kunna bli något seriöst mellan oss, så vi har hållt det på en causual nivå. Pontus som han faktiskt heter är jättetrevlig och jag trivs bra med honom. I februari kommer han att flytta till Linköping för ett dietistjobb så jag gissar på att det är där vi kommer att bryta. Men som det är nu får han hänga med för att jag inte ska göra några drastiska val annars när det gäller den manliga könet. Jag kan känna mig rätt lugn och trygg då och inte inne i jaktsäsong. Så han kommer att fortsätta att vara ”besöket” just därför att han mest troligt inte kommer att fortsätta vara en del av mitt liv.

Nu ska jag in i duschen.

Tjopp!

Äntligen så tickade kostnaden inte fortare än litern bensin. Här i Umeå kostar idag 1 liter bensin 9,84kr/litern. Jippie!

Focus tog sig upp på barbordet (!!!) idag när jag var borta och åt upp en hel skål med godis. Övervakar honom ifall att han skulle bli chokladförgiftad. Efter att Fritz ätit betydligt större mängder choklad i sina dagar så är jag mindre nervös än vad jag brukar.

Jag blir tokig på rutan. Det går jättedåligt!!

Jag tränade lite med Focus igår. Ingångar och lite fot. Tänk att jag vågade.

Jag blev hundbiten i lillfingret igår. Stackars skadade Rask har hur hög energinivå som helst efter att ha varit stilla i två veckor tog ut sin energi i ett bårk med lilla Focus. Jag tänkte inte riktigt på vad jag gjorde när jag särade på dem. Rask satt fast i Focus kind och jag tänkte lite ologiskt och stoppade in handen i käften på Rask för att öppna. Tacka fan för att jag blir biten. Så nu har min lillfingernagel ett hål i mitten, och trycker man på det så kommer det ut blod. Alla mår förövrigt bra efter incidenten och Focus och Rask är kompisar igen. Mitt lillfinger är ömt och Focus har ett litet sår under ögat, men han är inte öm vad jag kan se iaf.

Promenerad en längre sväng med jyckarna. De går så fint i koppel tillsammans om man bara ger dem en liten övergångsperiod från lösspringande till koppelgående. Man måste påminna dem lite, men efter det så går det huuur bra som helst!

Det gör ont att vaxa diverse delar på kroppen.

Jag längtar till Piteå och familjen för att bli bortskämd och kramad.

Skulle köpa julklappar idag. Fick ihop grejer till mig själv för 1300 kr och en julklapp för 80kr.

Jag vann en spårlina på umeå brukshundklubbs lilla julafton igår.

Det är iiiisigt i Umeå. Snorhalt överallt!

Jag ska aldrig mer underskatta en bil med isfria rutor. Det är inte alls roligt att köra i ett ispaket. Jag längtar tills jag har ett hus med garage och min får och höns!

Ikväll blire mys med besöket.

Lite brist på tålamod för tillfället är vad jag lider av. Nästan varje promenad jag kommer hem från är jag irriterad över mina annars små änglar. Känns som att det ska så lite till innan bägaren rinner över. Jag försöker andas och vara tyst och lugn tills jag fallit på irritationsskalan och tar tag i det som besvärar mig.

Jag gissar på att det är för att jag har rätt mycket i skolan, eller inte så mycket att göra för tillfället, men det bli långa dagar och mycket i skolan som ”borde” göras.

Ska iväg med Jenny och träna lydnad i Vännäs idag, så jag hoppas att de sköter sig. Med Fritz kommer det färmst att bli rutan-träning, och Focus ska på platsligga med störningar. Testade att köra rutan på skolan med Fritz idag, men det blev så sjukt kallt om handen så jag trodde fingrarna skulle trilla av vid varje belöning. Skönt att kunna ha två timmar i ett ridhus så man kan ta det ordentligt och inte bara snabbt för att man vill komma in. Det här med rutan är ju alldeles nytt för mig egentligen. Jag är ju helt grön på lydnad. Jag har ju bara tränat sen i augusti och då bara ettans moment.

Det här med rutan tänkte jag att taget är bra, och han fattade ju. Men jag lät ju honom nosa sig fram till targeten. Det fungerade ju inte helt bra så imorse innan skolan så satte jag mig med ”med sikte på 10:an” och lusläste rutan. Så nu är målet att ingen näsa ska dimpa ner i backen, och det är lättare sagt än gjort med Fritz (det vet alla som har träffat dammsugaren min). Får börja om lite från början, men det lilla jag testade idag fungerade det hyfsat. Hade en vit target på snön, så det var klockrent. Hoppas det inte är så mycket folk där så Fritz inte blir stissig. Lagomt med en 4-5 st. Då är det störning, men inte alltför mycket.

Jag vet förresten inte om jag sparar Focus lydnadsträning för att jag vill spara och bygga upp hans vilja ordentligt, eller om jag är rädd för att misslyckas. Jag har ju testat gå lite fot, men så fort han svänger ut rumpan blir jag lite nervös själv och kör lite till och så bryter jag och kör med Fritz i stället. Jag har inte ritkigt kommit underfund med vad det är, men jag kanske ska testa lite i Vännäs och våga lite mer

De senaste tre dagarna har vi varit på Forslunda gymnasiet och haft lektioner. Bland kor, grisar, höns, får, ormar, skölpaddor, hamstar, marsvin och you name it… Jag tycker att det är så roligt. Jag ska nog gifta mig med en bonde egentligen, så nästa säsong av ”bonde söker fru” så kommer ni att se mig bland flocken av blondiner. Det jag verkligen vill ha när jag blir ”stor” är får och höns. Höns har jag haft tidigare och jag tycker att det är suveränt. Kor och grisar känns roligt, men jag vill inte ha det själv. Så ni lär hitta mig med en skock med får och några hönor när ni kommer och hälsar på mig om 10 år.

Jag hittade den här länken på Lisas sida och jag kan inte annat än förfäras hur man kan bli så blind när det gäller ens egen ras. Hur kan man avla på en hund som har gener som kan leda till ett livslångt lidande? Bara för att den ser snygg ut. Det här gör att jag blir mer avigt inställd till det här med utställningar, eller i alla fall den mentalitet som finns hos de högsta hönsen i kennelklubben.

Då börjar jag fråga mig själv varför jag ställer ut. Jag gör det ju verkligen inte ofta och får ont i magen inför varje gång. Svaret är faktiskt i brist på att tävla i annat. Jag skulle inte ställa ut om det fanns ett alternativ att välja på. Jag tycker väl inte att aussie är speciellt sönderavlad, men jag kan gott och väl anmärka på cockern som den börjar se ut. Mycket löst skinn, hängande ögonkanter, grova och så vinklade att de nästan släpar rumpan i backen. Jag blir bara irriterad.

Se den här filmen och sätt er ner och tänk efter. Jag hoppas innerligt att det inte får fortsätta så här.

http://www.riemurasia.net/kaatopaikka/go.php?id=12796

I lördags var dagen vigd åt festligheter. Det började redan klockan 16 när vi skulle befinna oss på bowlinghallen för att tävla lite med jobbet. Vi fick ett häfte med lite allmänbildningsfrågor att svara på också. Jag har varit med på tre peronalfester nu, men jag har aldrig vunnit något pris på någon av gångern, inte heller den här. Tyvärr. Jag tycker ändå att jag borde få pluspoäng för att jag var ensam tjej, men inte det heller.

Sen bar det av en snabbis till mig för en öl och rastning av jyckar innan vi körde till Scandic för att käka julbord. Julbordet där är riktigt bra faktiskt. Vi åt där på festen förra året också och jag har nog aldrig skådat så många olika sorters sill. Är det någon som till exempel har smakat glöggsill, eller västerbottensostsill? Riktigt gott!

Jag hade även lovat Erika att komma på hennes inflyttningsfest (hon flyttade in i maj) efteråt vilket jag givetvis gjorde!

Det var en rolig kväll, men ändå inte så där så jag egentligen känner att jag behöver skriva om den. Den kändes inte speciell. Jag skriver mest för att jag inte orkar ta tag plugget riktigt än.

Det händer inte något alls nu förutom skolan tycker jag. Eller ja, det gör det väl, men det känns inte som att det är nått som är värt att nämnas. Tråkig period. Jag längtar till Piteå nu faktiskt. Mysa lite med familjen och låta jyckarna bli lite bortskämda (okej då, även jag).

Jaja, ska väl ta tag i det här så det blir klart nån gång.

Så var den igång. 10-kampen. Blev upphämtat på nästan dejtvarningsvis halv 8 utanför porten. Gjorde bra intryck på en gång när jag nästan la mig platt på rygg mitt framför bilen. Kan meddela att mina ”gå-ut-stövlar” inte har några inbyggda broddar. Jag tyckte ändå jag räddade det hela med en halvtam vinkning efter.

Gren nr 1 – bowling.

Eftersom att jag valde grenen så fick jag välja reglerna. Reglerna blev då att den som nådde till högsta poängen på en serie vann.

Serie nr 1 gick jag segrande från med förkrossande 106 mot 98.

Serie nr 2 gick inte lika bra för det Sandtrömska laget. Mina 104 poäng räckte inte mot hans 139 (!) poäng.

Serie nr 3 blev en rysare. Jag hade 119 inför 10e och sista rutan, så jag hade möjlighet att slå hans poäng från föregående serie. Fick inte en strike på första, men väl en spare, så jag fick alltså köra en gång till. Spänningen var ooolidlig. Jag är inte bäst på att räkna bowlingtermer, men jag tror att jag räknade ut att hade jag fått ner 8 käglor hade segerna varit min. Siktade……fick lite psykningar från motståndaren…….drog iväg klotet…. och fick ner….. 5 st :S Totalt blev det 134 poäng och jag kände segern flyga iväg från den totala grenen. Robin (som motståndaren för övrigt heter) fick väl 103 poäng eller nått.

Sista och 4e serien var båda ganska trötta i armarna (eller jag iaf), så det blev väl ingen poänghöjdare, men ja vann den i alla fall.

Hade jag valt att den som vann flest omgångar skulle får poängen hade den varit min, men nu blev det inte så

Alltså 1-0 till Robin

Gren nr 2 – biljard.

Inte min gren alls. Det insåg nog också Robin när jag på ”uppvärmningen” inte fick ner en enda boll. Då bestämdes reglerna till att om jag vann någon omgång så skulle poängen varit min. Jag tog mig faktiskt i slutet, men jag lyckades sätta 8an tre gånger, och den sista vann Robin alldeles själv. Ingen poäng, men fick dock en rolig grej att berätta.

På Megazone där vi spelade är det ganska trångt kring borden så på kortsidan så tar rumporna nästan i varandra om man står på samma sida. Jag stod då på kortsidan och funderade vilken genial plan jag skulle ha för min nästa stöt…. tar upp kön… och för den… rakt i skrevet på killen bakom…….Jag ville dö! Gör min stöt, inte lika genialisk som tänkt och skyndar för att ta mig till andra sidan bordet…..fumlar med kön…. får den på nått vis mellan benen på mig själv…. snubblar. Sånt här börjar jag bli van vid nu.

Sa också en väldigt fin kommentar när jag ville veta i vilket hål jag skulle sätta 8an ”vart vill du ha mig då?” Inte riktigt meningen att det skulle bli en sån anspelning, men förstod det av minen på Robin att döma att det inte var det smartaste jag sagt.

2-0 till Robin alltså. Ingen bra start.

Gren nr 3 – flest marschmallows i munnen

Vi åkte hem till mig där jag hade laddat upp med det vita fluffet. När jag väl kom in och skulle hämta dem så hittar jag dem inte vida första ögonkastet. Vid det andra ögonkastet såg jag dem dock…….i en slemmig hög på golvet. Focus har nämligen blivit så stor (eller smart) att han tagit ner dem från mitt databord och haft eget kalas med Fritz.

Snabbt byte av gren, så…

Gren nr 3 – riva en tidningssida i längst remsa.

Ett pillerjobb där jag borde ha övertag eftersom att jag gillar att pyssla. Varsin Halénssida delades ut. Min hade kameror på och Robins soffor om någon var intresserad. Jag började verkligen inte bra då jag råkade slita av min 10 cm långs remsa redan från början då jag råkade sätta datorn på den och sen dra. ILLA!!
Tog mig dock på slutet och gick faktiskt segrande ur leken med papper kvar att riva också!

Så här långa remsor blev det. Fritz är enväldig domare och dömer till mattes fördel!

Vinsten virad runt halsen!

Alltså..

Ställning efter första deltävlingen 2-1 till Robin.

Jag hade riktigt riktigt roligt igår! Var nästan öm i kinderna från mitt fåniga leende på biljarden.

Ikväll blir det personalfest med just bowling och sen julbord på Scandic.Efter det ska jag till min kära vän Erika och hennes inflyttningsfest. Imorgon är det agilityträning i Vindeln. BARA roliga saker i helgen! *hoppar och skuttar*

Fick världens beröm också från en kille i trapphuset med en borderkorsning att jag hade så sjukt duktiga hundar. Kände stoltheten bränna i bröstet. För det är faktiskt sant! Jag har sjukt duktiga hundar och det är så roligt när någon uppmärksammar det och säger det också.

Braaaaa humör idag!!

Nu är äntligen den här dagen slut!

Började med tenta från 9-10,30. Den var lite klurigare än jag hade tänkt mig, men jag tyckte ändå att det gick hyfsat bra så jag hoppas på ett godkänt!

Sen 11,30 så skulle jag iväg och jobba. Shit vad tungt det var! Jag har inte jobbat på en månad nu, så jag är sjukt trött i ryggen nu! Fick bara tunga uppdrag också, med få saker som skulle med, men en miljon av dem istället. Nu har jag kommit hem och käkat middag. Kände verkligen blodsockret sjunka där i slutet. Skrapade ihop 9 timmars betlat arbetstid i alla fall, och det sitter alltid bra i bakfickan. Hoppas på att jag får mina dagar över jul som jag önskat också. Det skulle vara guld!!

Nu ska jag isäng. Heldag i skolan imorgon. Ny kurs. Längtat hela utbildningen till den här. Lantbruk och djurskydd heter den, så jag hoppas att mina förväntningar blir uppfyllda!

Sov gott!

Just ja, på sektorsmötet igår bestämdes det att jag skulle fixa banor till våran inofficiella tävling den 21a Skitbra! Ska försöka hitta två riktigt roliga banor tills dess.

En dag för att fundera på allt annat än vad som egentligen ska tänkas på. Även om jag tyckte att den här kursen var intressant (byggnader och miljö) så är det ändå så att mina tankar vandrar iväg på helt andra saker.

Igår stod det på internet att det skulle regna idag. All snö skulle ju försvinna i så fall, och vad vaknar jag till (förutom Focus gnäll) om inte världens SNÖfall! Skönt!! Snön försvann inte utan ligger snällt kvar och blir istället påbyggd lite. Jag kommer inte ihåg senast snön som kom i november låg kvar fram till jul, så jag hoppas verkligen att det kommer att bli så i år i alla fall. Snön var dock inte så kall så Fritz hade stora bollar under magen, i öronen, på benen och i alla tofsar som stack ut.

Börjar bli lite bekymrad över besöket också. Jag har som låtsas att han inte varit astmatiker. Stängt av öronen när luftrören börjat pipa och blundat när han tagit medicin. Men nu kan han inte stanna över natten lika ofta eftersom att han inte kan andas, eller att det börjar klia på honom. Att han sen ska flytta till Linköping i februrari gör det hela inte bättre. Jag fattar inte varför jag ska envisas med att hålla kvar någon som jag egentligen VET att det inte kommer att bli något seriöst av. Finns inte en möjlighet i världen att jag skulle överge hundarna och mitt största intresse för någon. Det är ju bara synd att man ska börja tycka om sånna. Jaja, ingen större skada skedd….egentligen, men det är ändå inte roligt.

Har börjat kasta ut lite andra krokar (inte för just ett förhållande, men för att hitta annat/andra att umgås med), så på fredag (om inget oväntat händer) så inleder jag en 10-kamp med en bekant. Vi har valt 5 grenar var som det ska tävlas i. Lite kaxighet från bådas sidor över msn blev en riktig tävling. Dessa grenar kommer att avverkas i olika omgångar.

Bowling
Biljard
Få in flest marshmallows i munnen
(dessa 3 kommer att gå av stapeln på fredag)
Bordshockey
Hålla en tändsticka vid liv längst
Äventyrsboule (i skogen och snön)
Yatzy
Riva ett tidningsuppslag i så lång remsa sommöjligt
Buzz
En minneslek av något slag

Blev av någon anledning många saker på bokstaven B. Om det skulle bli lika häller vi upp något (tex makaroner) i en burk och gissar hur många det är.

Vinsterna då? Vi har faktiskt fått välja dem själv.
Han valde att jag ska göra ett diplom med kärlek där jag överöser honom med beröm över vinsten och förklarar vilken idol han är för mig.
Jag har valt att se mera långsktigt. Jag vill ha ett klippkort på massage från honom (han är utbildad inom området).
Så jag hoppas verkligen på vinst!

Jo, jag kanske ska tillägga att även denna kille är allergisk….. någon som är förvånad?

Idag har det inte hänt så mycket. Jag har tittat på plugget, men inte läst mer än en halv sida.
Var och tränade med Jenny och hundarna på förmiddagen. Fritz tränade på att hitta spårpinnar. Han fattade faktiskt direkt och letade jättefint. Sen var jag nog rätt korkad då jag försökte med rutan direkt efter. Han har kopplat på spårnäsan, så det var hopplöst att få honom rätt.

Han blev lite stissig också. Tror att det blev lite för mycket nytt på en gång, så jag körde lite välbekanta moment med honom. Lite fot, med fokus på kontakt, lite läggande och ställanden plus fjärrdirigering, för det är han också rätt bekant med (och duktig). Då fick jag vanliga Fritz igen. Alert, inte inte hyperstressad.

Focus fick träna plats bredvid Rask, och det gick suuuperbra! Han sprang bara till mig en enda gång, annars låg han nästan halvminuten ca 3 meter från Rask medan Jenny gick fram och tillbaka för att belöna Rask. Bra störning. Det här momentet ska bara sitta när vi ska ut på tävlingsbanorna! Det är det viktigaste!

Körde några inkallningar också. Han har inte full koll på rumpan än, så jag tror att jag ska börja träna med att bara snurra runt min egen axel så han verkligen vet vart han ska ha rumpan när vi börjar med fotgåendet. Har börjat lite smått att gå bredvid en vägg, och det går hyfsat. Tar det långsamt och ett steg i taget så kanske det blir en champinjon någon gång i framtiden (sikta mot stjärnorna).

Sen har jag börjat fundera lite på hur lägligt jag faktiskt tog Focus. Fritz har som vuxit färdigt lagomt mycket för att vara stabil som han är. Även om jag sett en del småförändringar hos honom sen den lilla kom så är det inga större och inga alltför hemska som inte går att hantera. Hade jag tagit en valp när Fritz var yngre så vill jag inte tänka på vilka strider jag skulle få utkämpa. Om han hade varit lite yngre så hade jag fått jobba massor med båda, men nu kan jag koncentrera mig på Focus och lita på att Fritz gör som han alltid gjort. Jag faktiskt gå med båda två i koppel utan att de drar (oftast). Jag tror att Fritz har en lugnande effekt på honom som det är nu. Hade det varit tidigare så tror jag att de hade stissat upp varandra.

Anledningen till att jag börjat fundera är ju att man blir så sjukt valpsugen när Focus halvsyrra blivit mamma åt 7 underbara varelser! Det finns dock inte en chans att jag skulle skaffa en till (du kan vara lugn mamma) och äventyra livet som jag lever nu med mina hundar som inte är det minsta kaotiskt. När någon av dem tas ur ”riktig” träning så ska jag fundera lite mer, men som det är nu så blir det inte förrän om många många år, för jag hoppas givetvis på att Fritz har mycket att bjuda på även om han blir gammal och grå(are). Känns faktiskt skönt att inte hela tiden leta efter en potentiell till hund som jag gjorde innan Focus, för jag har alltid varit inne på att ha två hundar. Nu har jag mina guldgossar, och jag kan träna hur mycket jag vill utan att äventyra lusten hos någon av dem. Jag är med andra ord mycket nöjd med tillvaron