Bryt ihop och kom igen

Nu har det blivit många uppdateringar på senaste, men jag kompenserar de som har bloggvila istället.

Ni ska veta att Focus han blivit en stor pojke. Både i kropp och päls. Nu har han även börjat lyfta på bakbenet vilket ser oerhört komiskt ut ibland, men snart sitter det. Jag tycker nästan att det är bra att han börjat göra det redan så han kan komma in i trots och könsmognad nu, så jag har det bortgjort. Han är ju fortfarande samma goa, glada damphund i huvudet, men trotsen och det kommer väl snart antar jag.

Idag är det kallt ute. -15 gradet står tempen på. Jag var ute i 45 minuter och det bet rätt rejält i kinderna, men då känner man åtminstone att man lever

Jag slutar aldrig att förvånas över hur nonchalanta människor kan vara mot varandra och som i det här fallet hundar.

Se SVT:s uppdrag granskning om gatuhundar

Jag blir så uppgiven…..

Vi börjar med de dåliga.

Jenny (kolla vad jag lärt mig länka fint) var och röntgade Rasks höfter igår och tyvärr, tyvärr sa veterinären att det till 99% var så att han hade höftledsfel. Vänstra leden skiljde sig rätt mycket från den högra. Man ska givetvis inte ta ut något i förskott, och jag håller alla tummar jag har för att det inte ska vara så allvarligt, men det är sjukt tråkigt om det skulle vara så. Det tror jag alla som haft en överenergisk aussie på ett år vet om. Som sagt, jag hoppas verkligen på det bästa!

Det bra handlar om mig och min gyllene cocker Fritz.

När vi tränade lydnad efter agilityn så sprang han faktiskt in i rutan, men jag sa inget för jag var rädd att det var en engångsföreteelse. Idag när vi var i Vännäs och tränade så sprang han inte bara in i rutan EN gång, utan TRE gånger……på raken!!!! Fick jättebra tips från Carin att jag inte ska belöna när han är i mitten av rutan, och inte heller belöna efter jag sagt stanna, utan när han faktiskt korsar linjen till rutan. Klockrent. Det är så bra när man har vänliga själar runt omkring en som sprider tips till höger och vänster, som dessutom är riktigt användbara.

Fick också hjälp av en kvinna som heter Eva och har en pumi vid namn Kax med hoppet i tvåan. Det är inte bara i agilityfolk är snälla som jag hade fått för mig, utan även i lydnad. Riktigt roligt!

Fast bara för att rutan gick så bra så vägrade han av någon anledning att ta apporten, men det vet jag att han egentligen kan så jag är jättenöjd återigen efter träningen. När var jag missnöjd senast?

Det går bra nu

Den dagen och och Focus ska göra vårt MT så hoppas jag verkligen inte på att få en sån här behandling. Så får det helt enkelt inte gå till!

Titta in på http://www.mivinnas.se/ och läs bloggen samt stödj namninlsamlingen. Jag tycker att det är oerhört nonchalant av SBK att inte ta tag i detta på allvar.

Idag ringde min mamma och sa ”Grattis på ettårs dagen!”. Ettårs dag? För vad? Jo, jag och Maria har varit kombosar i ett år nu. Det känns verkligen inte som så länge. Visserligen spenderade hon sommaren i Gävle och jag här, men ändå. Ett helt år. Det känns länge. Om två månader blir jag Marias längsta samboförhållande =)

Idag är det slask och promenaderna (och min motivation) begränsade, därför terroriserar Focus stackars Fritz som morrar förgäves. Nu skulle Fritz faktiskt få tillåtelse att nypa till Focus lite, få nu ÄR han dryg mot honom.

Se där.. bara för att jag skrev det så fick sig Focus en tjuvnyp och ett riktigt varningsskall, så lugnet sänkte sig över vardagsrummet. Skönt att han kan uppfostra lite i alla fall, men det ska MYCKET till innan han säger åt Focus på skarpen.

Sånna här dagar var lättare när jag bara hade Fritz. Han skulle lätt kunna ligga en hel dag i mitt knä och bara gå runt huset på rastning, så är det inte längre, och det är det enda jag saknar från tiden utan Focus. =)

Åter till plugget….

Den här gången ska jag inte tråka ut er med exakt vad vi gjorde, men bra… det gick det Fritz var sprudlande och lyssnade faktiskt ovanligt bra så det blev mycket bättre svängar än sist vi körde. Han var även pigg och alert även fast vi hade ett så långt pass igår.

Jag fick även erbjudandet att köra banan med Kerstins Baloo. En suuuuupersnabb sheltie. Jag kände redan på banvandringen hur adrenalinet började pumpa eftersom att jag visste att det skulle gå sjukt mycket fortare med Baloo än det går med Fritz.

Det gick faktiskt jättebra med Baloo. Han är som en dröm att köra. Hypersnabb och hindersäker. Han har bara lite problem med kontaktfälten, därför är han kvar i agility 1an men uppe i hopp 3an. Jag kan inte beskriva hur nyttigt det är att köra någon annans hund. Man ser på sig själv på ett helt annat sätt och man utvecklas enormt även om man bara kör några gånger med någon annans hund. Provade köra Kerstins andra shelite Knutte i en hoppklass 3 i höstas, och det var hur svårt som helst. Dels för att jag inte ens har tävlat i klass 2 än, och dels för att han också är supersnabb. Men som sagt, riktigt nyttigt.

Jag ska gå en agilityinstruktörsutbildning nu i vår och jag tycker att det ska bli jätteroligt! Jag har ju ett väldigt starkt intresse av sporten så jag hoppas kunna överföra det på andra. =)

Efter allting så stannade jag och Jenny och körde lite lydnad med de hundarna som inte fått vara med på agilityn. Det är jättebra med ett ridhus när bara vi är där så man får träna in platsliggningen ordentligt. Kan lämna honom och gå en kortsida i ridhuset vänta 10 sek och gå tillbaka. Så långt har vi tagit oss, men jag har ju 4 månader på mig, så det där löser vi

Jag är med andra ord jättenöjd igen med mina mo(ö)nster idag också.

Idag står jag över allt som har med festligheter att göra. Jag, Jenny, Helene och Lisa åkte till Vännäs för att träna lydnad mellan 16-18 istället.

Jag började med att ta ut Focus. Vi tränade platsliggning och position. Det gick faktiskt ganska bra. Jag är lite dålig på att belöna i tid på platsen. Jag tänker inte riktigt på att han inte på långa vägar är lika säker som Fritz på det momentet. Jag ska skärpa mig till nästa gång. Positionen har han fattat riktigt bra. Så vi gjorde vändningar på stället åt alla hålla och till och med en 360 vänstersväng. Duktig kille.

Byte av hund till Fritz (som hade fått lite mindre till frukost för att öka lusten på honom). Började med en platssittning med 5 andra hundar. Har aldrig provat momentet tidigare, men det var absolut inga problem. Gjorde även gömd platsliggning med honom för första gången. Inte heller det minsta problem. Däremot när jag kom tillbaka till honom så gjorde han ”sakna-skak”. När jag har varit borta och kommer hem och ber honom att ligga eller sitta för att jag ska ta av mig kläderna innan jag hälsar så gör han samma sak. Men han låg kvar tills jag sa sitt.

Körde rutan (jävla moment), och det gick väl inte lika dåligt som annars, men ja… Det tar nog ett bra tag innan vi kan det där, men vi kämpar vidare.

Ställande under gång har jag gett mig tusan på att få minst en 9a på i Rättvik. Jag har tänkt ha handtecken istället för kommando, men svårigheten i det är att han inte tittar på mig hela tiden under fria följet. Jag bad Jenny titta på när jag gjorde det (så jag inte har ett så stort att det blir DK), men då tittade han inte upp, så resterande tränade vi fritt följ med fokus på kontakt. Han var supertaggad och var riktigt riktigt duktig. Hann höll dessutom i nästan 40 minuter att träna!!!!! DET är STORT! Slutade innan han blev trött också, så han kanske hade orkat nån minut till också. Jag är JÄTTENÖJD med Fritz idag.

Tog ut Focus en andra sväng, och gjorde något stort för honom också. Jag gjorde mina första 10 meter fritt följ! Och så bra det gick!! Ingen rumpa som svängde ut där inte. Jag är jättestolt över honom. Sen körde vi inkallning med störning och det gick så himla bra det också. Han har jättefina ingångar, och idag var MATTE bäst

Avslutar med att lägga ut några bilder från promenaden igår. Om ni undrar varför Fritz inte är med på så många bilder är det helt enkelt för att han är så tråkig att fota. Han har näsan i backen i stort sett hela tiden.

Fjärrdirigering. Stå

Sitt

Ligg

Dålig, men talande bild

Också en talande bild, eller vad säger ni om min galna hund?

Fotomodellen

Nu orkar jag inge mer matte

Jag blir helt förstörd när Focus inte tycker om mig mest. Han avgudar Maria, min rumskompis. Jag duger inte så. Nu när jag skulle gå en snabbis med hundarna så mötte jag Maria och Focus var lös. Han fick hälsa, sen vägrade han följa med mig. Fick göra mig tokrolig för att han skulle följa. Han gick med mig ett tag och fick massa godis och tränade lite position för att få honom att glömma Maria. Sen tvärvänder han bara och sticker efter där Maria gått. Där fanns inte det minsta spår av lydnad.

Jag plus godis är inte ens roligare än Maria

Jag blir skitledsen över sånt. Är hon i duschen så ligger han utanför, är hon inne på sitt rum så gnäller han. Han ligger jätteofta vid dörren när hon är borta (vet jag väl inte om det är omvänt annars). När jag kommer hem så viftar han lite på svansen, när Maria kommer så blir han helt till sig och vill bara kyrpa ur skinnet, gnäller och hoppar och är hur glad som helst.

Åhh… det känns verkligen skittråkigt!! Vad har jag gjort för fel?

När Focus ska leka är det mycket tänder med i leken. Anledningen är att han favoritlek är dragkamp… med pekfingret. Han drar precis vad man orkar hålla mot och släpper så fort man säger loss. Eftersom att jag inte har nått vettigare för mig så får ni ett smak prov.

Gårdagen var jag ju dödligt sjuk (läs, lite förkyld) så Pontus rekommenderade mig att äta glass och popcorn. Han kom snällt med ingredienserna och vi såg på film. Tur att man har någon som tar hand om en när jag är såååå sjuk
Idag skulle jag upp tidigt eftersom att vi skulle på studiebesök på ett slakteri ca 20 mil bort så jag skulle vara på skolan 06,30 för att hinna med bussen. Jag sov så sjukt dåligt. Täpp i näsan, ont i halsen/kroppen och torr i halsen. I en av mina vridningar så tänkte jag titta på klockan… 06,23!! Upp fort som fan, hopp i kläderna, slänga en puss på kinden på Pontus och gav honom instruktioner att han minsann var tvungen ut med mina hundar. Kastar mig på cykeln och spurtar som en tok. I en nedförsbacke så hoppade kedjan. Aaahh.. Panik. Snabblåser cykeln som ställer den på sidan av vägen och börjar springa. Minus 10 grader, dåliga skor, och ett ton slem i halsen var inte det bästa kombinationen. Jag sprang och sprang.. och jag hann 06,33 var jag framme vid bussen, helt helt slut. I made it!

Vidare på slakteriet så fick vi gå igenom hela produktionen från inlastningen av levande djur till kylen där köttet hängde. Konstigt nog är jag inte så påverkad av slakt. Jag var med när en bekant till mina föräldrar slaktade en gris när jag var ca 12 år och inte ens då som den djurvän jag var (är) blev jag påverkad. Jag tyckte mest att det var faschinerade. Då var det i och för sig en lugn miljö och ingenting som var industriellt alls. Den här gången var det betydligt mer produktionsinriktat, och ungtjurarna avlivades och slaktades på löpande band. Samtidigt tycker jag mig inte vara berättigad att vara berörd. Jag äter ju själv kött, och stödjer den här formen av verksamhet, så jag tycker inte att jag har rätt att vara upprörd. Däremot så kan jag ju i mitt yrke göra det bästa för att allting ska gå så bra till som möjligt.

En väldigt intressant dag, men nu är jag helt slut! Hundarna har varit och pluggat med Maria hos en kompis åt henne, så de är ganska trötta de också.

Nu när jag har varit lite febrig så blir jag helt störd på kvällarna. Jag kan verkligen inte somna och ligger bara och funderar över lydnad och agility. Funderar ut vad jag ska träna, och hur jag ska lägga upp det, vad jag tror att vi skulle kunna prestera i Rättvik och en massa sånt. Sen börjar jag om igen och tänker samma tankar ett varv till. Så kan jag göra i upp mot 3-4 timmar. Riktigt drygt i längden, men det kanske avtar med febern och möjligtvis också när tävlingarna drar igång, och det är snart!

Den 7/2 drar karusellen igång för 2009 och 710:- är redan betalade i anmälningsavgifter. Wie!