Bryt ihop och kom igen

Igår efter händelsen med provhytten så skjutsade Maria mig till Erika för en middagsdejt. På menyn stod plankstek med renkött.

Sen kom några tjejer från klassen förbi också och vi sjöng singstar och snackade en hel hög med skit Vi drog vidare till Schlagerbaren inne i stan efter det där vi gapade och sjöng hela kvällen.

Det var inte tänkt att jag skulle gå ut så hårt som jag gjorde, så när väckarklockan ringde halv 7 så tror jag att jag fortfarande var onykter. Ett perfekt sätt att starta en tävlingsdag på. samtidigt så kändes det ganska skönt att kunna ta tävlingen så lätt då vi egentligen inte är färdiga för tvåan.

Jenny och Ebba var först ut och fick 10 på platsliggningen med 5 dk men så länge domaren inte sett nått så har det ju inte hänt. Resten av programmet var riktigt kul att se, och då menar jag (tyvärr?) komiskt Ebba den söta lilla puffrumpan var inte riktigt i gasen och tyckte mest att matte var lite knäpp. Duktiga var de i alla fall och de kom inte sist

Ida med kooikern Mitra kom sen. De var riktigt duktiga och det är kul att se en snygg linförighet i ettan. De vann dessutom klassen med 184 poäng! Duktiga minsann!

Sen var det dags för mig och skorven. Platsliggningen böjade jättedåligt. När TL sa ”lägg hundarna” fick han för sig att klia sig… och klia…. och klia… så innan han var klar så var jag tvungen att gå, vilket resulterade i att han satt och inte låg. Jag hade dock sååååå tur när en hund reste sig och började leka med huvuden bredvid… så vi fick lägga om Han sa att vi fick en 9a pga dk uppsättande, men vi fick en 10a i protokollet… jag klagar inte

Resten då? Ja.. herregud.. jag måste verkligen börja om med fritt följ! Annars så måste jag säga att det var den roligaste tävlingen jag någonsin varit med på. Fritz var….. Fritz idag Han gjorde lite sånna här grejer som att höra när matte ropar hit… funderar…. och kommer, avdrag för sen böjan. Han plockade upp apporten segt som han brukar, sen sprang han till TL och skulle sätta sig fot där ist…han hoppade över hindret, men sen blev bordet mycket mer intressant, och när jag blev lite arg på rösten för att han inte stannade så skyndade han sig att hoppa tillbaka så tyvärr en nolla. MEN… vi klarade rutan! MED EN 10!!!!!!!!! Enda 10an på rutan av alla ekipage! *stolt* Jag blev dock helt ställd när Tl sa att jag skulle gå fram till hunden efter han stannat. De andra gångerna har momentet varit slut när han stått 3 sek. Vad gäller?
Vi vann faktiskt hela klassen (8 ekipage) och på 150 poäng.. nästan ett skämt men

Resan hem var inte så trevlig. Började må riktigt illa, så vi stannade två gånger efter den 5 mil långa sträckan för att jag skulle få andas. Annars hade jag varit tvungen att kräkas i bilen. Att man aldrig lär sig!!

Väl hemma så var det dusch, sen direkt i säng och sova en timma ungefär. Nu har jag vaknat till liv lite och skrattar högt varje gång jag ser filmen på Fritz. Varsågoda att göra detsamma!

Måste bara berätta en mycket annorlunda/äcklig grej som hände idag när jag och Erika var på stan.

Jag provade en klänning i ett omklädningsrum och mattan jag stod på hade som en knöl. Jag lyfte på mattan med foten och vad hittar jag inte, om inte en ANVÄND binda! Okej om det är kris och man måste byta. Fine! Men lämna inte äcklet kvar i provhytten utan stoppa det i fickan.

Det stackars kassabidrädet (av manlig sort) kunde inte koncentrera sig på att slå in min klänning utan visade med hela kroppen hur äckligt han tyckte att det var. När han väl tagit betalt av mig kunde jag inte låta bli att skratta när han kom med en stoooor plastpåse och höll den som en bajspåse och plockade upp den.

Nu ska jag till min alla hjärtans dagdejt Erika och dricka vin och käka plankstek med renkött!

Jag vet att det blir mycket väder nu, men så underbart det har varit idag. När jag gick hem på lunch idag från skolan så var det solsken, massa frost på träden, -2 grader och jag kände att om jag fick välja mellan ärendehandläggning och detta underbara med mina jyckar så valde jag det senare.
Vi var ute och fjantade på i 1,5 timme.

Hittade en funktion på kameran som tar bilder konstant så länge man håller ner knappen. Focus fick aggera vant-hämtare så jag fick testa på.

Jag försökte också ta bilder på frosten som man kan framkalla på canvastavlor senare. Det skulle bli assnyggt. Sen försökte jag ta lite på kvällen också för att få en svart bakgrund, men så mycket håller inte min kamera för insåg jag.

Jag blev även ringd av arbetsledaren på jobbet idag.
-vart är du?
-jaa, hemma…. Hur så?
-Nä, Frida (hon som jobbar med schemat på mitt bemanninsföretag) sa att hon hade ringt dig och att du skulle komma.
-öh, njae, jag har inte blivit ringd av någon

Vad är det för jävla stil att säga till de på jobbet att jag blivit ringd och sen inte göra det?!! Det sätter ju mig i dålig dager hos de som är på kylen eftersom att de förväntar sig att jag ska komma. Jag förstår om man inte får ihop folk med så kort varsel och att det kan vara lite knepigt, men att säga att man ringt när man inte har det är kasst! Jag funderade på att ringa tillbaka och fråga varför de beter sig så där, men jag lugnade ner mig och beslutade att de ska få en chans till. Jag vill ju inte riskera att de slutar ringa mig över huvud taget eftersom att det är mitt enda jobb. Svår balansgång. Man vill ju inte bli överkörd, men låter man sig inte bli det så blir man utan jobb.. Bara att välja när man är extraanställd… tyvärr.

Här är i alla fall dagens skörd av bilder:

Fritz förstår INTE det roliga med att plumsa i snön. Han satte sig där och vägrade i sten att komma. På vägen ska man gå enligt honom!

Focus har nog slagit världsrekord i stora pinnar. Idag skulle han ha med sig ett helt träd och var riktigt arg på det när trädet vägrade följa med

Kass bild på mig, men så här ljus var det att man måste göra grimager

Jag glömde att hålla andan.

Jag ska faktiskt ta tag i en utmaning. Sjätte bilden, sjätte mappen…

När jag skulle titta i albumet så blev det den här bilden:

Den är från min och Robins 10-kamp. Jag vann Yatzygrenen med två segrar mot en.

När jag dock skulle ladda upp den så var den sjätte mappen en helt annan mapp, så ni får en till.

Den är tagen från lydnadstävlingen i höstas i Vännäs då jag och Lisa knep både första och andra placeringen med varsitt fint 1:apris.

Träning i Vännäs idag, men idag var det jag som fick träna mer än Fritz ska jag säga. Carin hade lovat mig att köra igenom mig på det fria följet och hjälpa mig lite när det gick så åt skogen i Rättvik.

Man märker ganska direkt hur grön jag egentligen är på lydnad. Jag tror att jag gör rätt, men när Carin påpekar saker så låter de mycket mycket logiska och bättre än vad jag hela tiden har haft för mig. Det är hur mycket som helst som jag inte tänkt på. Till exempel, jag tar alltid ett steg mot Fritz i halterna, jag går alltid snett mot honom så han inte ska vara så långt ifrån mig, jag belönar fastän han bara gör rätt efter ett dubbelkommando. Jag måste nästan börja om med fritt följ för att få honom koncentrerad hela vägen.

En annan sak jag kom att tänka på när jag verkligen fick någon som pekar på vad man gör fel och vad man borde göra annorlunda är hur man tar kritik. Jag vet att min mamma kommer att skratta, för hon vet om någon hur bra (läs urusel) jag har varit på att ta kritik i mina dagar. Nu kändes det lite som en knäck när man gör så många fel som man inte trott varit galet, men samtidigt så suger jag i mig så mycket som möjligt, för jag tycker faktiskt att det är roligt. Jag uppskattar hur mycket som helst att hon tar sig tid och hjälper mig, men det blir en form av träning för mig också. Inte bara att se saker ur nya perspektiv utan också att lära mig att ta kritik och framförallt inte ta den personligt. Det var en mycket givade träning för både Fritz och mig, så nu ska vi träna lite nya grejer i framtiden. Jag hoppas även att Carin fortsätter drilla mig hårt, för det behöver jag!

I övrigt så tränade vi rutan, och peppar, peppar, den går riktigt bra nu! På ca 12 rutskick på olika rutor, med olika koner med både sågspån runt och utan så fixade han i alla fall 8 klockrent utan att använda näsan alls. De övriga skulle han säkert ha fixat med poäng på en tävling, men jag tog direkt tillbaka honom när han fick för sig att springa fram till första konen och nosa.

Idag var Fritz helt underbar att träna med. Han hade hur mycket spring i benen som helst och kutade som en idiot på inkallningar och slängde sig ner i backen på komandot ”ligg”. Det tog mycket mycket av mig själv (och lite kanske för att Jenny sa åt mig att sluta på topp) för att avbryta hans träning. Idag var det verkligen en fröjd!

Focus fick bara träna passivitet idag och han var faktiskt riktigt lugn. Var inte många pip som kom från honom. Kan ju ha något att göra med att han busat en timma med favoriten Zindra innan.

Som jag sa sist att han har blivit mysigare sen vi var hos Marita och Coffea så är det ännu tydligare nu. Han skulle sitta nära i ridhuset och bli kliad, och vem är det som ligger på min arm nu istället för Fritz vid datorn om inte den lilla (stora) Focusen Det löser sig, sa han som sket i badkaret

Nu ska jag nöjd och glad gå och lägga mig i sängen och mysa med den stora (lilla) Fritzen.

Nu när det har snöat så mycket så ligger nästan all snö orörd på sjön och på sidan om dikena. Idag var vädret strålande. Sol, vindstilla och bara ett par minusgrader. Fram med kameran och fota lite så ni i söder kan få se vad det innebär att ha riktigt mycket snö

Som jag sagt tidigare så har Focus och jag inte haft samma åsikt när det gäller att mysa, men efter vi varit i Bjursås så kommer det mer och mer. Nu ligger han med mig i soffan ibland och ska vara nära mycker mer om än inte mycket. Skönt

Jag försöker verkligen hålla den här bloggen levande, och jag tycker att jag lyckas rätt bra ändå.

Ser ni honom? =)

Klasskompisen Magdalena busar med lillskrutt

Fritz har strejkat

Vacker vy över Nydalasjön

Fritz har det inte lätt i snön

Vad säger du Sabine? Tror du att det är genetiskt?

Fredagen den 6:e februari så snöade det! Mycket! Så här såg bilen ut på morgon när jag skulle fara iväg. Jag var inte ens säker på vilken som var min bil. Jag fick skrapa fram registeringsnummret på två bilar innan jag hittade min.

Vi släppte av medåkare 1 i Sundsvall på Ikea. De resterande två följde med till Enviken. Därefter fortsatte jag ca 5 mil till innan jag kom fram till Bjusås och Marita. Det är ganska sjukt egentligen, men det kändes inte som att jag aldrig hade träffat henne. Det kändes som att vi umgåtts ett tag i alla fall.

Ut släpptes Coffea och Focus och de kom överens direkt! Coffea är lite mer i könsmognad än Focus så han ville träna lite också på framtida övnignar, men allt eftersom att tiden gick så avtog det. Fritz släppte jag ut senare eftersom att han kan vara lite grinig. Den här gången var han extra grinig. Den lilla sprätten skulle sätta Coffea på plaats direkt och började hälsningen med att tokmorra och ställa sig med framtassarna på Coffeas bringa. Suck…. men han mjuknade också efter ett tag och sista dagen hos Marita var han lugn.

Bilder från första dagen:

Jag var helt slut på kvällen och somnade så fort jag lagt huvudet på kudden och vaknade av att Fritz kräfktes upp pinnen han hade satt i sig när vi var ute (måste ju sysslesätta sig med nått när brorsan vara gasar runt).

Ni vet ju alla hur vår tävling gick dagen efter LP1!!!!

Kvällen spenderades i lugnan ro framför tv:n och med en massa hundsnack.

Söndag morgon snöade det! Ännu mer! Vi tog oss tappert till Borlänge där Marita skulle ställa Coffea. Maken till märklig utställning har jag då aldrig varit med om. Domare som lämnar bedömningen för att ropa ut att en bil har lysena på, ställer upp små hundar på sekreterarbordet, tar kopplet av den som ställer ut och rådfrågar och diskuterar vissa hundar i långt över 10 minuter med en anna domare. Att dessutom ge en valp ett gult band på en gång är för mig inte rättvist. En valp är ju en valp och man ska väl inte kasta ut de som är intresserade av utställning på en gång!? Lokalen var också under all kritik. Golvet var snorhalt och hundarna halkade runt och såg inte särskillt nöjda ut. Ska ju också tillägga att detta var en INTERnationell utställning. Arrangör för denna tävling var SHK, Svenska Hundklubben. Där vet jag att jag ALDRIG ska ställa ut någon hund! Punkt.

Sen var det iväg till Rättvik igen och för mig och Fritz lk 2 debut. Vi stannade först en stund så de små skulle få springa av sig lite. Här är en kortfilm så ni ska få se vad söta de är när de springer i takt med rumporna

Fritz var mycket bättre innan vi gick in och jag är glad att jag slipper linförighet med honom och får gå fritt följ istället. Han var dock inte bättre än igår på det, så vi fick återigen en 6:a. MEN, vet ni var han gjorde?? HAN KLARADE RUTAN MED EN 8:A!!!! Detta helvetesmoment. Det var inte klockrent, utan han gjorde som han brukar och nosade till första konen och sen in i (nästan) mitten. Borde kanske ha tagit tillbaka honom, men jag blev girig och ville ha poäng.

Här är i alla fall resultatet:

Platsliggning: 10 (De två hundarna bredvid honom satte sig på en gång och min puls var på 160 i tre minuter.
Fritt följ:6 Tappar position, dk, nosar, sent sättande, vid sväng helt om (Ja herregud vad vi måste träna det här!!)
Inkallande med ställande: 5 Långt, dk (vi har ju inte tränat det här nått nästan så jag är nöjd att han ens stannade)
Sändande med ställande:8 Dk nosar (Han tog den med poäng!!!)
Apportering: 8 Sent gripande (Fattar ni inte att det är smutsigt på golvet, då är det ju inge roligt att stoppa näsan i det!)
Fritt hopp över hinder: 8 Dk, sent sättnade, avslut (Vi får träna mer helt enkelt)
Fjärrdirigering: 8 dk nedläggning, 2*pip (Så surt! 4 poäng borta för att han inte la sig ner förrän 3e kommandot då jag stod vid sidan. Sen blev han frusterad och började upphetsnings-morr-pipa. de 4 poängen som han SKA klara och de 4 poängen som fattades…..)
Helhetsintryck:8 Något okoncentrerad (Nähä )

Summa 156 poäng, ett andra pris och en 4:e placering.

Sååååå nära, men jag är ändå jättenöjd med lillskrutten (förrutom fria följet). Vi tar det på söndag istället i Nordmaling.

Hemma hos Marita igen så försökte vi ta lite jämförelsebilder.

Jag åkte inte hem förrän idag eftersom att det var snökaos längs hela vägen så jag och Joanna steg upp så vi var iväg från hennes by Linghed klockan 5 imorse och körde 6,5 timmar upp hit till norr.

Nu är jag trött, men ska ut en långis med de små så de för röra på sig lite idag innan jag dör i soffan.

Tack för alla grattulationer förresten. Det värmer gott i magen

Fritz var svår idag. Ofokuserad, nosig, tjuvade apporten och var inte alls med.. men vi klarade oss precis och fick ihop till ett första pris (161 poäng) och därmed kan vi titulera oss Lp1

Resultatet:

Plarsliggning: 10 (Den jäkeln nosade lite på platsen också)
Tandvisning: 10 (Det var en konstig tandivisning. Jag hann inte ens sätta Fritz så hade han kollat tänderna på honom stående. Vad är det för regler som gäller egnetligen?!)
Linförighet:6 Position, dk, nosar (han var sämst, drog och kunde inte ens vänstersvängarna som han brukar sätta så snyggt)
Läggande: 7 nosar vid framföring, något sent läggnade (Starten var det som drog ner oss mest då han skulle nosa innan han skulle iväg)
Inkallning: 9,5 Avslut
Ställande: 7,5 dålig framföring, steg ställande (han tittade åt ett helt annat håll när vi skulle iväg, så jag fick säga fot hårt för att han ens skulle lyssna)
Apportering: 8 tar före (den lilla tjuven!!)
Hopp över hinder: 8 Nosar (jäkla näsa!)
Helhetsintryck: 8

Summa: 161 poäng, 1:a pris och Lp1 plus en 5:e plats!

Ingen höjdardag, men det gick Imorgon blir det Lk2 som gäller. Skoj att tävla UTAN press.

Focus och Coffea trivs med varandra. Lugn lek hela hela tiden. Jätteroligt att de dem tillsammas. och Marita är jättetrevlig hon också Känns lite som att vi har träffats många gånger förr.

Det gick ju inte bara dåligt förra säsongen. Jag och Fritz lyckades ju faktiskt ta tre pinnar i hoppklass 1 och därmes uppflyttade till hoppklass 2 och även på den officiella debuten så lyckades vi sno åt oss en pinne i agilityklass 1. Det loppet finns dock inte förevigat.

Hoppinne nr 1 fick jag i Skellefteå. Eftersom att vi haft så otur så blev jag så lycklig att jag började grina när vi gått i mål nollade och liksom fått den förlösande effekten. Vi fick också en andra placering efter en weathen vid namn Dollan.

Hoppinne nr 2 fick vi i min hemstad Piteå för en stor hejaklack. Hela familjen inklusive mormor var på plats att beskåda det hela. Vi vann klassen som hade ca 20 startande. I slutet på filmen ser jag allmänt förvirrad ut. Jag letar nämligen efter pinnar som Fritz rivit då jag var säker på att han han rivit sista hindret som vanligt. Glädjen var stor när det inte var så

Hoppinne nr 3 fick vi i Ö-vik sent på hösten. Det blåste och blåste och kylan isade igenom hela kroppen. Vi vann loppet som bara hade 8 deltagare, men dock ändå en vinst och därmed uppflytt till hoppklass två på sista officiella tävlingen för året. Bra avslutning måste jag säga

Nu åker jag iväg till Dalarna, till Marita och Coffea!! TJOHO!

Idag när vi var och tränade i Vännäs så fick jag mig ett riktigt gott skratt. Det tack vare min älskade sötnos Fritz.
Ny taktik på rutan. Istället för köttbulle på pinne så provade vi ”leksak-inne-först-och-sen-ta-bort-metoden”. Det fungerade faktiskt mycket bättre. När jag tagit bort leksaken och Fritz sprang mot mitten ropade jag BRAAA och kastade leksaken. Fick tipset att jag skulle kasta precis innan jag sa bra för att leksaken skulle komma precis när jag belönade.

Följande hände:
Fritz sprang duktigt in i rutan,
jag kastade,
ropade bra,
Fritz vände sig om
och leksaken hamnade obemärkt bakom honom….

Hahaha… Det är inte alltid så lätt när man inte är lika snabb i vändningarna som en aussie eller bc

Summan av träningen är i alla fall att jag är nöjd. Han fixade rutan sista gången direkt fastän den var flyttad så jag avbröt och Jenny tog bort konerna för mig bara för att jag inte ska förstöra när det går bra Jag och Jenny behöver varandra när det gäller sånt där. Både jag och hon har en tendens att överträna när det går som bäst. Hela tiden får vi säga åt varandra att sluta när vi är på topp, men bra att det finns någon som vågar säga att ”Lisa, nu är det faktiskt bra, sluta medan du kan”. Nyttigt!

Körde mycket uthållighet på fritt följ. Han kan bara han är på rätt humör är väl det man kan säga om momentet.

Bara för att jag ska peppa mig själv lite (och för att jag just fått alla sommarens filmer nedladdade) så ska ni få se våran debut i lydnad =) Platsen och tandvisningen är inte med. Det enda som filmades under den sekvensen är i stort sett bara gräs. Erika som skulle filma hade samtidigt hand om den då 13 veckor gamla Focus också. Hon hade det lite kämpigt Fick 10 på båda de momenten i alla fall.

137 poäng (nolla på ställandet). Ni får skratta om ni vill Jag skrattade för mig själv hela tiden efter läggande under gång =)