Agilityinstruktörsutbildning
Helgen har varit bokad i utbildningens tecken. Jag har gått första helgen i A1an (agilityinstruktör steg 1). Hela lördagen spenderades i Skellefteås brukshundklubbs lokaler med genomgång av lite baskunskaper i agility varav jag kände att mycket var repetition. Vi diskuterade också mycket i grupp om hur man kunde lära ut hindrena på olika sätt. Jag var riktigt trött på eftermiddagen.
Spenderade natten hos mina föräldrar i Piteå där jag på beställning fick stuvade makaroner och stekt fläsk till middag. Jag gjorde verkligen mitt bästa för att hålla mig vaken och trevlig så länge som möjligt men kvar över 10 så var jag stekt. Då gick det inte längre. In i sängen och somnade på fem röda sekunder.
Idag så gjorde vi det klart roligaste. Vi var uppdelade i grupper om tre. Sen fick alla grupper 3 nybörjarekipage som vi skulle snabbinlära på alla hinder. Ekipagen hade de fått tag på genom att ta från kölistan från grundkursen i agility i Skellefteå. Det var hur givande som helst. Jag var i samma grupp som Mathilda och jag tror att vi båda hade svårt att vara tysta när en annan blivande instruktör körde. Vi sitter ju inne med så många tips och råd och försöker få ut allting på samma gång. Man märker ju inte alltid själv vad man gör för fel, men när man står på sidan så ser man ju allting med andra ögon så man lär sig mycket på det sättet också. Vi fick finfin kritik från våra ekipage också efter dagen.
Det känns som att jag verkligen skulle kunna hålla en kurs och komma med vettiga saker också. Jag har ju dessutom så mycket engagemang i mig och jag tror att jag lyckades bra med att föra över det till deltagarna utan att låta som en ”crazyagilitylady”. Jag längtar verkligen tills jag får börja hålla i egna kurser!!
I övrigt så var det roligt att lära känna lite nytt agilityfolk från Gällivare i norr till Nordmaling i söder. Vi har alla möjliga åldrar, hundraser och erfarenheter men ändå kan vi enas ganska bra om allting.
Fritz har sovit hos Erika och Albin i helgen. Han tycker att det är rätt bra tt vara där ändå. Är som han alltid är, dvs sovandes eller tiggandes. Erika anmärkte dock på att han inte riktigt känner igen Erikas rörelsemönster vilket gör att hon trampar på honom rätt ofta då han inte behagar att flytta på sig 
Focus har varit hos Jenny. Han och Rask har kommit bra överens och har kommit på att man kan leka med varandra också. Ebba har väl inte varit överförtjust och varit lite lekpolis.
Det är tur att man har kompisar som kan ta hand om vilddjuren när man själv inte har möjlighet. Tack så mycket för hjälpen!
Nu är jag dock riktigt, riktigt trött. Jag har stigit upp senast 05,45 de senaste dagarna. det är jag inte alls van så det blir en tiiiidig kväll och massa plugg plus höftledsröntgen på Fritz (bättre sent än aldrig) imorgon.
Sov gott!
