Bryt ihop och kom igen

Nu är jag i Piteå hos mina föräldar och mår skönt. Jag åkte direkt efter jobbet på fredag kväll så jag var framme vid 20.30. Då fick jag mig lite vin och andra läckerheter och sjönk bara ner i soffan och njöt. Focus blev som vanligt hysteriskt glad av att få träffa ”mormor”. Både han och Fritz svek mig under natten och trängdes med mamma och pappa i sängen. det var faktiskt rätt skönt att få ha täcket för sig själv en natt, även om det sved lite i hjärtat att inte ens Fritz ville vara hos mig.

Lördag kom Margot förbi och gav mig tröstade och kloka ord angående Focus höfter och det kändes riktigt bra måste jag säga. Jag börjar faktiskt tro själv också på att han kommer att leva ett helt vanligt hundliv, även om jag inte riktigt kan släppa blicken på honom på promenaderna, men det blir bättre. Vi tog även en promenad och lät Garbo och Focus leka. De är så sjukt lika! Både i utseende och rörelser. Hon har nästan ett exakt likadant huvud som pappa Carrey och är givetvis oerhört vacker. De sprang fram och tillbaka på ängen med en leksak och busade. Det var riktigt roligt att se.

Vi gick hem, hämtade lite saker och åkte ut till Fårön och gjorde lite uppletande. Jag gömde först två saker till Focus som aldrig kört uppletande med saker förut. Det gick hur bra som helst och han hittade de två sakerna på tre skick.

Garbo körde mellan och hittade sina saker, även den svåra efter lite jobb.

Jag körde en sväng till med Focus också, och första saken hittade han på en gång efter ett rakt och fint skick. Den andra var trög. Jag tror att han blev lite trött i huvudet och började göra andra saker, så jag hjälpte honom rätt mycket och hämtade in det tredje själv. Men jag är mycket nöjd med honom.

Därefter hälsade jag på min mormor och hon blev som vanligt överlycklig av att se hennes ”barnbarnsbarn”. De blev matade med köttbullar, frolic och diverse annat så jag tror alla tre var mycket nöjda när vi åkte därifrån.

Kvällen spenderades återigen med vin och godsaker framför tv:n. Lillebror Eriks flickvän Frida var också här och vi gick igenom de obligatoriska fotoalbumen och jag gick igenom mina klippböcker från min simkarriär som mamma satt ihop. Jag var fasen RIKTIGT bra mellan 11 och 15 års ålder, att det sen gick utför och mina konkurrenter började simma om mig efter det är ju inte så viktigt Jag fick i alla fall rejäla nostalgikänslor och kunde nästan känna klordoften. Jag kan dessutom meddela att jag aldrig någonsin varit så ful som jag var när skolfotot i 6an togs

Focus var så fruktansvärt trött att hans öron slokade och han kunde inte hålla ögonen öppna utan satt och blundade, för han var ju som ändå tvungen att vara med. När Erik kom hem gjorde han några lekförsök, men morrandet hade inte något direkt engagemang och tillslut låg han utslagen under vardagsrumsbordet.

På kvällen stal och Fritz och stängde in oss på mitt rum, och han protesterade inte alls utan la sig hemtamt bredvid mig på huvudkudden. Älskade lillskrutt!

Imorse var det full rulle på Focusen igen som om inget hade hänt. Jag tränade lite med dem på fotbollsplanen bakom huset och hade mamma och störning. Efter Skellefteåtävlingen så måste hon minsann vara med så Focus förstår att det är med matte man ska vara, och det var inga problem alls. Hon stod till och med bakom Focus på fjärren och sparkade i gruset men han var ändå med MIG!

Jag har tänkt lite annorlunda inför starten i tvåan med Focus än tidigare. Jag har alltid startat innan vi riktigt har varit klara för klassen för att jag inte ska känna någon press att lyckas, men nu ska vi träna så han kan alla moment 10p mässigt! Sen om det inte blir alla 10or på tävling är en annan sak, men den här gången ska han ha chansen att göra det. Det känns bra faktiskt.

Vi har läggandet, fjärren och även hoppet om jag får bort startskallet.

Apporten och rutan har vi till 90% och fria följet jobbar vi alltid på. Det är ju det som är svårast när minsta sneda sättande ger avdrag. Just nu tränar vi bort trängandet.

Inkall med ställade och platsen har vi kommit halvvägs med, men där ska det läggas mer krut i vinter. Så får vi se när det blir start. Det är en tävling i slutet på november och en i februari. Jag fuderar på om det kanske ändå blir den senare. Jag hoppas att jag kan hålla mig till det så jag inte stressar fram något och inte håller mig till det jag just sagt

Jag ska lägga tävlingskrutet på Fritz det som är kvar på året. Han har en agilitytävling och lydnadstävilngen kvar. Han är ju redan startad och hyfsat klar i lydnadstrean, så vi hoppas på ett förstapris och så hoppas vi på ett odiskat lopp i agility.

Nu ska jag återgå till att göra ingenting.